Foto: Clem Onojeghuo på Unsplash

”Man bestämmer sig för att under en period skapa en värld tillsammans”

Människor tar del av, och skapar, berättelser på många olika sätt. I ett av landets största ungdomsförbund samlas barn, unga och vuxna vars hobby kretsar runt berättelser. Men det är inte litteratur eller teater som förenar dem, det är spel.

Erland Nylund, Sverok

Erland Nylund, Sverok

Sverok, Svenska spelhobbyförbundet, samlar 55 000 medlemmar i 2 800 föreningar. Nio av tio medlemmar är under 26 år, vilket gör Sverok till ett av landets största ungdomsförbund. Här samlas människor som gillar brädspel, rollspel, lajv, tv-spel, cosplay och en massa andra spelformer i samma förbund. Antalet verksamheter som ryms under förbundets paraply har ökat, och vad som lockar människor till medlemsföreningarna är svårt att svara kortfattat på.

– Dels finns det ju de mer berättande spelen, som lajv och rollspel och vissa brädspel, som har ett fokus på att berätta en historia eller presentera en värld. Där är det ofta ett intresse för fiktionen eller litteratur eller berättelser överlag, säger Erland Nylund, förbundssekreterare.

Många som håller på med lajv eller rollspel har ett stort intresse för historia, fiction eller fantasy. Spelen erbjuder ett nytt medium att berätta samma berättelse i. Varje spelomgång blir unik, spelarna kan återskapa eller omskapa berättelser som man redan har en relation till.

Lärande och skapande

När en grupp lajvspelare väl genomför själva spelet så har de ofta lagt ner många timmar, dagar och kanske veckor på förberedelser.

– Det är textproduktion, muntlig diskussion och organiserade workshops i stor utsträckning.

Deltagarna ska bygga upp sin rollfigurs bakgrund och dess relationer med andra rollfigurer, sy dräkter, skapa sammanhang, hitta en geografisk plats som passar och komma överens om hur man ska förhålla sig till olika saker. Ofta är det någon händelse som allt utspelar sig kring, det kan vara en diplomatisk förhandling, ett bröllop där något speciellt inträffar eller ett slagsmål.

– Man bestämmer sig för att under en period skapa en värld tillsammans. Väldigt mycket av lajvande handlar om det här varandet och agerandet i grupp.

Skillnaden från teater är att i ett lajv är det spelarna som gör berättelsen och fokus är på interaktion och den egna upplevelsen. Det som händer inuti dig är viktigare än det som syns utåt. Om miljön och spelet är helt autentiskt, ett så kallat 360 lajv, så kan du i din rollfigur reagera på allt och alla du möter. Men om det exempelvis finns övernaturliga inslag i berättelsen, eller om det finns saker eller personer i miljön som inte ingår i spelet, så måste spelarna i förväg komma överens om hur de ska förhålla sig och reagera på det.

Förbundet har vuxit

På senare tid har föreningar inriktade på digitala spel blivit en allt större del av Sverok.

– Där är det ofta mindre egen makt över världen eller över berättelsen än i exempelvis ett rollspel. Det är fortfarande ett berättande medium men ett större fokus på problemlösning och sådana saker. Vad som gör det roligt är ofta det här inbyggda att det är en utmaning att man lyckas eller misslyckas och det märks när man gör något som funkar och något som inte funkar. Det finns en belöning i att göra det bra, det spelar roll vad man själv gör. Man kan vara med och påverka på något vis, det är inte som en film som kommer att se likadan ut varje gång du ser den, säger Erland Nylund.

Hittills har både hobbyspelare och de som vill satsa på en karriär inom e-sport hört till Sverok, men för några år sedan startades Svenska E-sportförbundet och tanken är att de ska samla den tävlingsinriktade e-sporten, medan hobbyspelarna ska fortsätta att vara organiserade under Sverok. Ett problem annars är att stora föreningar med egna servrar riskerar att bli utkonkurrerade av företag, som inte känner samma ansvar att ge unga spelare ett bra nätverk och ett meningsfullt sammanhang.

– Det är en utmaning och ett problem. Det finns en styrka i idrottsrörelsen och kulturrörelsen i Sverige.

Noggrann planering för idrottare

För den som satsar fullt ut på e-sport är det strukturerad träning som gäller. Man behöver utveckla muskelminne och reaktioner, lära sig strategier för att bemöta andra personer, samarbeta och kommunicera, öva in specialtekniker och göra saker med laget. De riktigt seriösa har en egen coach.

– Själva lärandesituationen för e-sportare skulle jag säga ofta är lik den för andra idrottare.

Många dras till rollspel och lajv för det sociala utbytet och gemenskapen. Men Erland Nylund, som tidigare har arbetat med folkbildning om spelkultur på Studiefrämjandet, tror att många inte är medvetna om allt lärande som sker på köpet.

– Som tidigare folkbildare skulle jag säga nej, det tror jag inte alltid att de är. Lärandet tror jag är en stor del i varför det är så givande. Den utmaningen och belöningen som man får genom att lära sig att förstå spelet och förstå organisationen bättre är en viktig del i varför folk gör det och fortsätter.

Det man lär sig är ofta svårt att ta på. Det är de sociala kunskaperna, demokrati, organisation och berättarkonst. Erland Nylund vill lyfta rollspelet som pedagogiskt verktyg. Där finns möjlighet att utveckla ett hypotetiskt scenario långt, att få med flera nyanser och perspektiv kring en fråga, och träna exempelvis konflikthantering. Problemet är att deltagarna först måste lära sig att spela och få en förståelse för spelet som sådant.

– Det är verkligen värt att fördjupa sig i ur ett läro- och bildningsperspektiv men man ska även ha respekt för att det är något som tar mycket tid och kunskap för att göra bra. Det är ett eget medium och en konstform, säger han.

 

Sara Bref

2019-02-22
2019-02-22