ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Nytt projekt om vetenskap och beprövad erfarenhet inom folkhögskolan

Andreas Ruschkowski ska i ett forskningsprojekt ta reda på om – och i så fall hur – lärare inom folkhögskolan utformar sin undervisning baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Jag tycker att vetenskaplig kunskapsbas är en demokratifråga, säger han.

Andreas Ruschkowski

Det forskas för lite om folkhögskolan. Dessutom har de som skulle kunna bidra med enorm kunskap, lärarna inom folkhögskolan, ytterst sällan möjlighet att bedriva forskarstudier. Folkhögskolans intressenter har uppvaktat regeringen i fråganlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, för att folkhögskolans lärare inte ska marginaliseras och för att det ska satsas på forskarskolor även för dem. Men hittills utan resultat.

En av alla de lärare som står beredda med både engagemang och uppslag till forskningsfrågor om möjligheten skulle komma är Andreas Ruschkowski på Hagabergs folkhögskola. Han har under många år valt att gå ner i tid för att kunna studera på universitetet vid sidan om sitt arbete. På det viset har han läst in ett internationellt magisterprogram i vuxnas lärande, skaffat en folkhögskollärarexamen och en masterexamen i pedagogiskt arbete. Nu har han beviljats medel för att under det kommande läsåret forska kring vetenskaplighet inom folkhögskolan.

– Jag ska genomföra en studie och undersöka hur folkhögskolan utformar utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Där tänkte jag först ta en bred ingång, jag tänker skicka ut en enkät under hösten till samtliga 156 folkhögskolor med några frågor kring vetenskap och beprövad erfarenhet. Sen tänkte jag smalna in det med ett fokus på fritidsledarutbildningen och gå in med intervjuer, prata med lärare som jobbar på utbildningen. Fråga hur jobbar ni med det här konkret i verksamheten? Hur utformar ni utbildningen på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? säger han.

Precis som de flesta lärare inom folkhögskolan har han jobbat med många olika kurser, men den senaste tiden i huvudsak på yrkesutbildningar som till exempel fritidsledarutbildningen, om vilken han även skrev sin masteruppsatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. De som väljer en yrkesutbildning på folkhögskola är en intressant målgrupp tycker han.

– På yrkesutbildningen vill man ju ha ett yrke, en bas att utgå från. Ofta med målet att starta sitt yrkesliv eller omskola sig på något sätt. Få igång någon sorts stabil eller ny yrkesidentitet.

Vetenskapen bör få större plats

Frågan om vetenskapens tyngd är idag en samhällsfråga, menar Andreas Ruschkowski. Det är viktigt att utbildning har vetenskapen i ryggen, som en stabil grund och som ett sätt att förbereda deltagarna på att navigera i dagens debattklimat. Om vetenskapen saknas är man ute på osäker mark.

– Då öppnas för alternativa fakta, för kunskapsresistens, för bilder av världen som är väldigt ’far out’. Det här riskerar att underminera det välgrundade argumentets slagkraft i en vital demokrati.

Ändå befarar han att det inte är en särskilt prioriterad fråga inom folkhögskolan. Och det faktum att forskningen på området är skral gör förmodligen att den dessutom inte är särskilt lättillgänglig för de yrkesarbetande lärare som skulle vilja dra nytta av den.

– Det står ju inte i något statligt styrdokument inom folkhögskolan att den ska jobba utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Men det gör det ju såklart inom hela övriga skolsystemet, från förskola till högskola och Komvux. Själv tycker jag att man ändå ska bygga folkhögskolans utbildning på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är en angelägen demokratifråga, säger Andreas Ruschkowski.

Fler dimensioner i samtalet

Att samtala om och arbeta med demokrati är ju en av folkbildningens, och folkhögskolans, viktigaste ingredienser. Man pratar om exempelvis inkludering och mänskliga rättigheter men Andreas Ruschkowski efterlyser ytterligare en dimension av demokrati.

– En diskurs som marginaliseras är just den som vi pratar om nu, nämligen hur kopplas vetenskaplighet till demokrati. Den diskursen saknar jag, eller så har jag missat den, säger han.

Forskningsprojektet finansieras genom ett stipendium från Förbundet Folkhögskollärarna och resultatet ska redovisas i juni. Med studien som utgångspunkt är tanken sedan att utarbeta en modell för folkhögskolans utvecklingsarbete kring vetenskapligt förankrad utbildning.

Inom folkhögskolan är det svårt att få till en överenskommelse där forskning eller en akademisk vidareutbildning ingår som en del av tjänsten, vilket innebär att den som vill genomföra det ändå genom att gå ner i tid måste göra en personlig ekonomisk uppoffring.

– Den här gången är det annorlunda förutsättningar, vilket är väldigt roligt. Det är samma som förut genom att jag går ner i tjänst, det är ju inget nytt i sig, men jag har ett stipendium i ryggen vilket innebär att inkomstförlusten nu täcks upp av stipendiet.

Diskussionen om forskning inom folkhögskolan lär gå vidare men nästa år får vi alltså veta mer om vilken plats vetenskapen i praktiken har i vardagen på en folkhögskola.

– Vetenskaplighet och forskning är en demokratifråga så det stänker om det. Den frågan tycker jag att folkhögskolan behöver ta tag i och det kan man göra på tusen olika sätt. Jag bidrar till det genom att ta reda på om och i så fall hur utformningen av vetenskaplighet görs idag. Görs det över huvud taget? Om inte så är det ju också ett resultat, säger Andreas Ruschkowski.


Sara Bref

2019-08-28
ENCELL
2019-08-28
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information