ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Folkhögskolan i siffror

Älskade folkhögskola! Förra året firade vi att folkhögskolorna har folkbildat Sverige i 150 år. Över 21 000 deltagare på allmän kurs och fler än 35 000 på särskild kurs, tillsammans med drygt 54 000 deltagare på korta kurser, visar hur många som hittade till en folkhögskola under förra året, men inte vilket brett utbud de möttes av eller vad de fick med sig därifrån.

Photo by Alexis Brown on Unsplash

Folkbildningens nytta och värde är ju svårt att mäta. Det ligger i sakens natur och bör kanske så förbli för att inte riskera att den närmar sig det övriga utbildningsväsendet och därmed förlorar sin särart, så väl som den förmåga den har att fånga upp den som inte hittat sin plats i någon annan utbildningsform.

Men visst finns det parametrar som går att mäta. 83 procent av deltagarna på folkhögskola tycker till exempel att studierna har gett dem bättre förutsättningar på arbetsmarknaden och 92 procent tycker att de har fått bättre förutsättningar för att gå vidare med studier. 77 procent av de i en undersökning tillfrågade deltagarna på folkhögskola har fått bättre självförtroende. Vad är värdet på det?

Alla de olika typer av människor som söker sig till allmän kurs, kombinerat med ett smörgåsbord av kurser som lockar deltagare med vitt skilda intressen, gör att folkhögskolans lokaler blir till en koncentrerad form av samhällets mångfald. En tredjedel av deltagarna i allmän kurs har till exempel utländsk bakgrund och en tiondel har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De flesta folkhögskolerektorer arbetar aktivt med att främja möten mellan olika etniciteter. I ett pågående forskningsprojekt om seniorer inom folkhögskolan pekar forskarna Joel Hedegaard och Martin Hugo bland annat på hur heterogeniteten i sig ger positiva effekter för deltagarna. Joel Hedegaard återberättar vad en äldre man sa om sin tid på folkhögskolan:

– Det viktigaste lärandet som hade skett för honom, det var tolerans. Här möter man så många olika människor, som befinner sig i så många olika livssituationer, så det går inte att bli något annat är ödmjuk. 

Människa och kunskap i fokus. Siffrorna visar att folkhögskolan lyckas med ambitionen att anpassa undervisningen efter individen och inte tvärtom. 83 procent av deltagarna uppfattar att utbildningen anpassas efter deras personliga villkor. Det lyfts även som en av framgångsfaktorerna bakom det faktum att folkhögskolan verkar fungera särskilt bra för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder, en grupp som ofta har med sig en rad skolmisslyckanden i ryggen. I Encells Rapport 1:2019, "Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningarPDF", beskriver både deltagare, lärare och rektorer just hur viktig individanpassningen är för att det ska fungera.


Sara Bref


Här hittar du mer fakta och statistik om folkhögskolan:

Fakta om folkbildningen 2019länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Deltagarenkät 2019länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Deltagarstatistik 2019länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rapport 2019: Folkhögskolornas betydelse för arbetarrörelsen och demokratinlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Encellrapport 1:2019: Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningarPDF

Fri och frivillig rättning i ledet, av Cecilia Bjursell. Idealistas förlaglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Steget vidare – undersökning bland folkhögskolans deltagare 2013länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Folkbildningens Vägval & Vilja – Om studieförbundens och folkhögskolornas roll och uppgifter i dagens och morgondagens samhällelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

2019-08-28
ENCELL
2019-08-28
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information