SR frågar äldre vad de gör

I programserien Pyramiden i P1 har äldre berättat om sin vardag, och man har tittat på de demografiska utmaningar som vi står inför. Senaste programmet handlade om äldre och lärande.

Så här skriver SR om sin satsning Pyramidenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster:

Den svenska befolkningspyramiden är stukad - för få unga i botten och för många gamla i toppen. Politiker och utredare anser att vi måste jobba tills vi blir 70 år minst. Orkar vi det? Hur kan arbetsmarknaden förändras så att äldres kompetens tas tillvara för den som vill fortsätta arbeta? Dagens pensionärer är generellt sett friskare och rikare än tidigare generationer. Men det gäller inte alla. Och vem är jag när jag inte längre är mitt yrke? Hur hantera identitetskris och den nya friheten?

I programserien Pyramiden porträtteras nyblivna pensionärer som väljer att göra helt nya saker när det vanliga jobbet är över. Och vi tittar ut i världen på jakt efter lösningar på felvända befolkningspyramider.

Senaste programmet i serien, som sändes måndagen den 22 marslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, handlade om äldre som väljer att gå kurser eller delta i andra typer av lärande efter pensionen.

Färska siffror från UKÄ, universitets kanslerämbetet, visar att andelen seniorer som läser på universitet har ökat stadigt de senaste decennierna.

2019 var 3 530 äldre studenter inskrivna på svenska universitet och högskolor i Sverige.

Vi träffar Sten Gershagen som har en lång internationell karriär inom biomedicin bakom sig och som när han gick i pension bestämde sig för att börja läsa historia på Lunds universitet. Vi möter också Mia Andersson som har börjat studera skogsträdgårdsodling på en folkhögskola.

Forskning om äldres lärande

Inom Encell finns det flera goda exempel på forskning om äldre personers lärande. 

Boken Leva hela livetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kom ut 2012, med Encells Cecilia Bjursell och Svante Hultman som redaktörer. Där, liksom i en inspelat filmklipp, diskuteras betydelsen av arbete och lärande för ett aktivt åldrande.

Cecilia Bjursell har även belyst frågan om äldre medarbetares kompetensutveckling, något som hon har skrivit om i ett kapitel i antologin HR – att ta tillvara mänskliga resurser. Hon har också genomfört en studie kring deltagare vid Senioruniversitetet, något som hon bland annat presenterade vid ELOA-konferensen i Faro 2018, se klippet nedan.


Här presenterar Cecilia Bjursell sin forskning om Senioruniversitetet och diskuterar existentiella frågor om lärande senare i livet: 

Cecilia Bjursell har skrivit ett kapitel i antologin The University of the Third Age and Active Ageing (Formosa Ed., 2019). I kapitlet Swedens Senior University: Bildung and fellowshiplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster skriver hon om deltagare vid Senioruniversitetet och deras tankar om lärande och att studera sent i livet. 

I en annan antologi, Encyclopedia of Gerontology and Population Aging (Danan Gu, Matthew E. Dupre (Eds.), 2021) har Cecilia Bjursell tillsammans med Anita Björklund Carlstedt vid Hälsohögskolan i Jönköping skrivit kapitlet Bridge Jobslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, om övergången mellan arbetsliv och att vara pensionär på heltid. 


Ulli Samuelsson, doktor i pedagogik, fokuserar sin forskning på IT-användning och digital kompetens ur ett pedagogiskt samhällsperspektiv. Hon arbetar även i ett projekt kring sociala innovationer. 

Ulli Samuelsson är också aktiv på Jönköping Universitys forskningsblogg Vertikals, där hon skriver om sin och andras forskning kopplat till aktuella samhällsfrågor. Här hittar du hennes texterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ulli Samuelsson har, tillsammans med Tobias Olsson, Lunds universitet, och Dino Viscovi, Linnéuniversitetet, i ett gemensamt projekt tittat på i vilken omfattning äldre personer har tillgång till, och använder sig av, digital teknik. Deras resultat har blivit uppmärksammat i både nationell och lokal media och har bidragit till att föra diskussionen om digital delaktighet och stöd till insatser för personer som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap framåt.

 

Joel Hedegaard och Helene Ahl studerar fenomenet Men's Shed, där äldre män träffas och gör saker tillsammans. Bland annat intresserar sig Hedegaard och Ahl för hur männens engagemang i verksamheten påverkar deras partners liv. Resultat från den studien presenterades bland annat på ELOA-konferensen i Faro 2018, en inspelning från den presentationen kan du se här nedanför. 

Ann-Kristin Boström är en av de forskare i Sverige som har studerat livslångt lärande, lärande mellan generationer och äldres lärande längst. Nu efter sin pension är hon affilierad här hos oss och fortsätter sin forskargärning och arbetet i alla sina nätverk. Läs en intervju med henne från hösten 2018. Nu har Ann-Kristin Boström bland annat ett projekt om vilket lärande som pågår på landets stick-caféer. 

Hösten 2018 presenterade hon forskning om välbefinnande och livskvalitet från ett längre perspektiv, vid ELOA-konferensen. Du kan se presentationen här:  


För några år sedan spelade vi in en föreläsning med Ann-Kristin, där hon går igenom livslångt lärande som begrepp ur ett historiskt perspektiv, både nationellt och internationellt. 

 

Satya Brink är expert inom utbildningspolicy och utbildningssystem och har under sin karriär arbetat med området både inom akademin, inom myndighetssfären och internationellt. Hon är sedan 2019 affilierad forskare vid Encell, och presenterar i klippet här nedanför sin forskning om på vilket sätt äldres lärande bidrar till samhället, och vad det därmed finns för argument för att satsa på den gruppen ekonomiskt. 

2021-03-23