"Att förbättra välfärden är ingen quick-fix"

Som socionom med ett tidigt intresse för kvalitet och utveckling fann Christina Evaldsson en ny riktning i masterprogrammet i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd. Studierna gav henne en teoretiska fördjupning som öppnade dörren till nya roller, strategiskt ansvar och vidare forskning. I dag arbetar hon som utvecklingsledare och adjungerad adjunkt, där hon dagligen använder kunskaperna för att stärka kvaliteten i välfärden – och konstaterar att verklig förbättring aldrig är en quick-fix.

Christina Evaldsson är socionom i grunden och arbetade under studietiden som behandlare och socialsekreterare i socialtjänsten. Sedan hennes socionomexamen har hon haft intresse för frågor om kvalitet, utveckling och hur socialt arbete kan organiseras och förbättras på ett mer systematiskt sätt.

Berätta vad du tyckte var mest givande med utbildningen för dig

Det mest givande var kombinationen av teori och praktik. Utbildningen gav mig begrepp och perspektiv på sådant jag redan arbetade med men tidigare saknade språk för. Jag fick också möjlighet att utveckla ett mer reflekterande förhållningssätt till både styrning, ledarskap och användning av olika förbättringsmetoder. Att hela tiden knyta studierna till den egna praktiken var särskilt värdefull.

Vad har utbildningen bidragit med för din karriär?

Efter examen fick jag möjlighet att byta tjänst inom min organisation och började arbeta som utvecklingsledare på en kompetensutvecklingsenhet där jag fortfarande är verksam. Masterutbildningen var central för det steget eftersom den gav mig både fördjupad kompetens och ett tydligare mandat i utvecklingsfrågor. I dag använder jag kunskaperna dagligen i strategiskt utvecklingsarbete. Utbildningen blev också en viktig grund för att jag senare genomförde forskarstudier inom socialt arbete där jag fokuserade på kvalitet och systematisk kvalitetsutveckling. I dag är jag adjungerad adjunkt vid avdelningen för kvalitetsförbättring och ledarskap där jag får möjlighet att fördjupa mig ytterligare i samspelet mellan socialt arbete och förbättringsvetenskap.

Om du ska rekommendera utbildningen, vad skulle du säga till den personen?

Jag skulle säga att det här är en utbildning för dig som vill arbeta långsiktigt och kunskapsbaserat med förbättringsledarskap. Till skillnad från kortare kurser ger en avancerad högskoleutbildning en helt annan förståelse för vad som faktiskt främjar och hindrar utveckling i komplexa välfärdsverksamheter. Att förbättra välfärden är ingen quick-fix. Det räcker inte att lära sig enskilda verktyg även om det finns många bra sådana. Utbildningen ger en fördjupad förståelse för sammanhang, förutsättningar och mänskliga och organisatoriska faktorer och utvecklar förmågan att förhålla sig kritisk till hur och när olika metoder används. Det tror jag är avgörande för om förbättringsarbete lyckas eller inte.

Något annat du vill tillägga som du tycker var bra eller utvecklande med utbildningen?

Det tvärprofessionella sammanhanget var utvecklande. Att studera tillsammans med personer från olika verksamheter och professioner gav nya perspektiv och en ökad förståelse för hur förbättringsarbete formas av kontext. Diskussionerna och erfarenhetsutbytet bidrog starkt till lärandet.

Något mer du vill tillägga om din studietid eller att studera vid Jönköping University och Hälsohögskolan?

Jag upplevde att det finns en tydlig närhet mellan utbildning, forskning och praktik vilket gör studierna meningsfulla. För mig skapade det goda förutsättningar för både professionell och akademisk utveckling.