Tandrädslan minskar bland ungdomar
Tandvårdspersonal har en viktig uppgift i att sträva mot en trygg tandvårdssituation där unga tandvårdspatienter inte utsätts för smärtsam behandling. Ny forskning gjord vid Högskolan i Jönköping visar att tandvårdsrädslan hos 15-åringar har minskat under de senaste 30 åren vilket tyder på förbättrade arbetsmetoder.
Pressmeddelande
Ett barns erfarenhet av smärta inom tandvården behöver inte vara relaterat till de behandlingar som görs, såsom lagning eller utdragning av tand. Det kan räcka med att någon i det behandlande tandvårdsteamet trycker en spegel mot benet i munnen, vilket kan upplevas som obehagligt och smärtsamt.
– Ungdomar är mitt i en känslig ålder där de är på väg att bli vuxna och går därför ofta iväg själva till tandvården. Tandvårdspersonalen är då de vuxna som finns i rummet och måste därför tillse att bevaka ungdomarnas intressen, säger Agneta Stenbrands.
Forskningsresultatet i Agneta Stenebrands avhandling visar att tandvårdsrädsla har ett samband med tidigare upplevelser av tandvård och psykosociala faktorer, alltså sociala förhållanden och händelser som spelar roll för vad man tycker och tänker. Speciellt erfarenheter av smärta i samband med tandvård, attityder till tandvård och generell rädsla verkar ha starkast påverkan på tandvårdsrädsla. Ett viktigt resultat är att tandvårdsrädslan visat en så tydlig minskning över tid, vilket visar på att arbetsmetoderna har blivit bättre.
– Tandvårdsrädslan är inget som kommer över en natt utan flera faktorer över tid samverkar, vilket gör att vi alltid måste tänka på att sätta individens upplevelse i centrum. Tandvårdsrädslan vidmakthålls också upp i äldre åldrar om inga insatser görs för att motverka den, säger Agneta Stenbrands.
Forskningsresultatet visar ett samband mellan tandvårdsrädsla och oral hälsa, där ungdomarna med tandvårdsrädsla, under 30-årsperioden, hade fler fyllda tandytor än ungdomarna utan tandvårdsrädsla. Forskningen visar också att det är fler flickor än pojkar som upplever rädsla. Att rädslan har minskat över tid visar att arbetsmetoder har förbättrats. Men för den rädde finns det knep.
– Mycket kan göras för bara genom att den rädda personen i fråga får känna att de har kontroll över situationen och vet vad som ska hända och hur lång tid detta kommer att ta, avslutar Agneta Stenebrant.
En annan viktig del i tandvårdspersonalens arbete är att sträva mot en fortsatt god munhälsa hos allmänheten för att förhindra negativa erfarenheter av tandvård i framtiden.
Agneta Stenebrands avhandling ”Dental anxiety among 15-year-olds - Psychosocial factors and oral health” hoppas kunna öka kunskapen om individuella och situationella faktorer samt faktorer i miljön som kan ha betydelse för uppkomst och vidmakthållande av tandvårdsrädsla. Syftet med avhandlingen var att undersöka sambanden mellan tandvårdsrädsla, erfarenheter av tandvård, psykosociala faktorer och oral hälsa, samt att analysera förändringar i förekomst av tandvårdsrädsla över tid. Ett viktigt resultat är att tandvårdsrädsla har tydligt minskat över tid bland 15-åringar.
Avhandlingen baseras på två epidemiologiska tvärsnittsstudier i Jönköping och består av fyra delarbeten. I delarbete ett, två och tre besvarade deltagarna frågor avseende tandvårdsrädsla, temperament, ångest och nedstämdhet, generell rädsla samt attityder till tandvård. Delarbete fyra bygger på de så kallade Jönköpingsstudierna. Datainsamling gjordes då med hjälp av frågeformulär och klinisk undersökning.
Kontakt för mer information:
Agneta Stenebrand
036-10 12 82
Text: Kajsa Granberg
kajsa.granberg@hs.hj.se
