För mycket kontroll stressar akademiker

En ny studie från Jönköping University jämför hur akademiker mår i olika länder. Studien är den första i sitt slag, och visar att användandet av så kallad new public management i hög grad bidrar till stress i akademiska miljöer.

På bara några årtionden har universitets- och högskolevärlden förändrats från en kultur av öppenhet och intellektuell debatt till en industriell kultur med tonvikt på prestation och kontroll.

Roland Persson, som är professor i pedagogisk psykologi vid Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University, har rankat stressnivåer bland akademiker i 34 länder genom att analysera 91 artiklar, litteraturgranskningar och nationella undersökningar om stress på arbetsplatsen.

Det övergripande resultatet är att akademiker världen över inte mår särskilt bra i den globala kunskapsekonomin som tillämpas genom new public management.

– Att använda en modell tagen från industrin och införa den i akademin visar på en oförmåga att förstå att forskare behöver autonomi att fungera, säger Roland Persson till Times Higher Education.

Studien mäter akademisk stress på nationell nivå och delar in länderna i sex olika grupper. Tysklands akademiker upplever minimal stress. Kanada, Danmark, Finland och Malaysia är också relativt stressfria. Den högsta nivån av stress finns hos Kinas akademiker.

Sverige ingår inte i rankningen, eftersom det inte finns några relevanta forskningsartiklar om ämnet.

Roland Persson identifierar flera orsaker till stress som är vanliga i hela världen. Hög arbetsbelastning är en, tillsammans med brist på stöd, förståelse och respekt från chefer. Orättvisa system för erkännande och befordringar, och känslor av otillräcklighet, är också vanliga teman.

– Problemen uppstår när akademiker tvingas in i roller som de verkligen inte vill ha, och som förmodligen inte passar dem särskilt bra, säger Roland Persson.