Ljuset och vårt välmående – ljusets betydelse i fokus på JU LIVE

Johan Röklander, laboratorietekniker och ljusdesigner på Tekniska Högskolan, Jönköping University, höll 31 oktober en inspirerande och välbesökt föreläsning på JU LIVE. Han delade med sig av sin expertis kring ljusets betydelse för människan och miljön. "Det bästa sättet att bedöma om ett ljus är bra eller dåligt i vardagen är dina egna ögon," betonade Röklander, och menade att ljusupplevelsen delvis är subjektiv men avgörande för vårt välbefinnande.

Johan Röklander inledde med att förklara ljusets grundläggande egenskaper och hur olika våglängder kan skapa varierande typer av ljus. Beroende på blandningen av våglängder kan vi få ett "varmt" eller "kallt" ljus. Varmt ljus tenderar att ha rödaktiga och gulaktiga toner, medan kallt ljus lutar mot blåaktiga toner. Den här skillnaden i ljusets temperatur påverkar hur vi uppfattar våra omgivningar och hur vi mår.

Ljusets biologiska inverkan

Vår biologiska klocka, eller dygnsrytm, reagerar direkt på olika typer av ljus. Röklander beskrev hur kallt dagsljus, rikt på blå våglängder, kan stimulera produktionen av kortisol, ett hormon som gör oss alerta och energiska. Under kvällen, när solen går ner och ljuset blir varmare, minskar kortisolproduktionen medan melatonin, ett sömnhormon, tar över. Detta hjälper oss att komma till ro och förbereda kroppen för sömn. Därför kan ett kallare ljus på morgonen främja vakenhet, medan ett varmare ljus på kvällen stödjer en god natts sömn.

Trots att ljuset från digitala skärmar innehåller blå våglängder, vilket kan påverka sömnen, betonade Röklander att ljusstyrkan oftast är för låg för att orsaka större problem. I stället är det innehållet – såsom filmer och spel – som tenderar att hålla oss vakna. Stimulansen från själva aktiviteten spelar större roll än skärmens ljus. Samtidigt kan en lugn och mörk miljö före sänggående hjälpa kroppen att signalera vila.

Att skapa goda ljusmiljöer inomhus

Att skapa en bra ljusmiljö är ingen enkel uppgift. Johan Röklander lyfte fram att bra ljusplanering inte främst handlar om ljusets mängd utan om dess kvalitet och placering. För att efterlikna det naturliga dagsljuset inomhus kan vi använda olika ljuspunkter och ljusstyrningssystem. Till exempel kan ett rum kännas större om man belyser väggarna, medan punktbelysning på detaljer skapar ett levande och ombonat intryck. Dessutom rekommenderade han att ha möjlighet till föränderliga ljusnivåer under dagen, så att ljuset kan anpassas efter olika aktiviteter och tidpunkter.

Ljusets estetiska aspekter är också viktiga, menade Röklander, och lyfte fram att vackert utformade ljusmiljöer kan påverka vårt humör positivt. Många svenska hem har tyvärr för få ljuspunkter, ofta bara en taklampa i rummets mitt. Han föreslog därför att fler ljuskällor på olika höjder kan ge hemmet en behagligare atmosfär och ett bättre ljus, vilket bidrar till ett ökat välbefinnande.

Planering över teknik

Föreläsningen avslutades med en viktig insikt: att skapa en bra ljusmiljö är framför allt en fråga om planering, inte om teknik. Det handlar om att använda ljuset på ett medvetet sätt för att stötta människors behov och hälsa. Röklander betonade vikten av att vi börjar kräva anpassningsbart ljus även på arbetsplatser, där en flexibel belysning kan bidra till både produktivitet och trivsel.

Genom att förstå ljusets påverkan på både kropp och sinne kan vi bättre skapa miljöer som stödjer oss i vardagen genom att välja ljus med omsorg, skapa variation och planera för en belysning som gör oss piggare, mer produktiva, och framför allt – tillfreds.